Tacka domaren för derbyfesten

Ett sprakande Stockholmsderby så blev den ärliga kamp som vi så ofta saknar. Spelarna tilläts gå in tufft i närkamperna för att ge och ta. Peter Fröjdfeldt visade tidigt vilken nivå han ville ha och höll den sedan stenhårt. Möjligen hade ytterligare ett gult kort inte varit fel i någon av duellerna som faktiskt gav frispark.

Djurgårdens 2-1 och 3-1 mål föregicks båda av solklara frisparkar för hemmalaget där Fröjdfeldt valde att låta spelet fortsätta för att se var bollen tog vägen. Detta är alltför ovanligt i svensk fotboll där många domare är lite väl snabba med att blåsa. Fröjdfeldts domarinsats var föredömlig och gav den härliga närkampsfotboll som både spelare och publik vill ha.

***
Tifo-matchen var en härligt välregisserad historia. Djurgårdens ganska klassiska pappersark i klubbfärgerna och AIKs massiva flagguppvisning. Tycker nog ändå att AIKs var snäppet vassare. Det blev riktigt mäktigt med alla flaggor och det snabba bytet från svenska flaggan till AIK "skrivet" i svart och vitt. Rent och snyggt och innovativt. Sedan måste ju vissa alltid förstöra med bengaler och skit, men det ska inte tifogrupperna lastas för.

***
Djurgården levde för en gångs skull upp till sitt smeknamn "Järnkaminerna". Full fart så länge de bara orkade och tuffa ärliga tag. Viktigt för DIF att se att de kan spela med sådan energi även utan Mattias Jonson och Lance Davids.

***
Experter har ifrågasatt AIKs prioritering att värva Nils-Eric Johansson istället för ett hitta en anfallare. Gårdagens match visade att "Nisse" mycket väl behövs för att stärka backlinjen, men en målgörare skulle ju inte heller skada...

***
Norlings ständiga byten av spelare och positioner skapar en otrygghet bland spelarna. Regel ett när det går knackigt är att gå tillbaka till det enkla, tillbaka till grunderna. Det är precis vad AIK borde göra nu.